Många hushåll i Sverige strömmar illegal tv, köper piratkopierade produkter, eller laddar ned dataspel illegalt. Det kan låta som harmlösa brott, men resultatet är att 71 000 jobb trängs undan, att 17 miljarder kronor i skatteintäkter uteblir och att miljarder kronor årligen går till den organiserade kriminaliteten.
Enligt den europeiska myndigheten EUIPO är det nästan nio procent av allmänheten i Sverige som har illegal IPTV, den näst största andelen i EU efter Nederländerna. I länder som Rumänien och Bulgarien är det som jämförelse bara en procent som har illegal IPTV. De drygt 600 000 personer i Sverige som tittar på illegal tv bidrar tillsammans med en halv miljard kronor i finansiering till organiserad kriminalitet.
Att strömma tv-serier illegalt, ladda ned dataspel utan att betala för dem, eller köpa piratkopierade väskor, är tyvärr idag vanligt förekommande brott. Tillsammans utgör de ett stort samhällsproblem.
I Sverige leder varumärkesförfalskning och piratkopiering till att laglydiga företag trängs ut, och med dem också arbetstillfällen. Förutsättningarna för den inhemska svenska filmindustrin undermineras till exempel eftersom många inte betalar för att se filmerna lagligt, utan i stället konsumerar dem illegalt. Det handlar heller inte bara om film, musik och dataspel – företag som tillverkar alltifrån möbler och kläder till kakelplattor får sina verksamheter förstörda av företag som plagierar deras produkter.
Totalt ser vi att piratkopiering och förfalskning av varumärken tränger ut ekonomisk värdeskapande på ungefär 60 miljarder kronor varje år – och med det trängs också 71 000 arbetstillfällen ut. Den offentliga sektorn tappar nära 17 miljarder kronor i skatteintäkter på grund av brotten mot immaterialrätten.
Att jobben går förlorade, och att skatteintäkterna minskar, är dock bara en del av problemet. Ett annat problem är att de som i stället betalar för illegal tv, musik, dataspel och varor samtidigt finansierar den organiserade kriminaliteten. De kriminella ligorna tjänar miljarder kronor på piratkopiering och förfalskning av varor.
När miljardbelopp omsätts i den organiserade kriminaliteten, stärks de kriminella ligornas kraft i samhället. Våld följer som en naturlig konsekvens. Unga dras in i en kriminell bana, när jobben skapas i den organiserade brottsligheten snarare än i de laglydiga företagen. Offentlig sektor tappar skatteintäkter, och behöver dessutom hantera de samhällskostnader som långsiktigt uppstår i och med att de vita jobben blir svarta.
Förändring måste till. De i allmänheten som inser att det är viktigt att bekämpa kriminaliteten, bör fundera på sina egna vanor. Det kostar mindre med illegal IPTV än med lagliga tjänster, men är det värt risken och problemen som det skapar för samhället?
Politiker måste samtidigt skjuta mera resurser till att bekämpa den viktiga intäktskälla till organiserad kriminalitet som immaterialrättsbrott idag utgör. Annars kommer intäkterna till den organiserade kriminaliteten att öka, och som resultat kommer fler att jobba med i kriminella ligor. Vore det inte bättre att omvandla detta till legala jobb, i företag som betalar skatter och sköter sig? 71 000 nya jobb är ingen liten siffra, ändå har inget politiskt parti idag visionen om ett Sverige där minskad piratkopiering leder till fler legala jobb. Vi menar att det är en vision värd att lyfta fram i valrörelsen.
Nima Sanandaji, teknologie doktor och rapportförfattare
Sara Lindbäck, Rättighetsalliansen
Rapporten Intellectual Property, Jobs & Prosperity in the Nordic Region 2022 Index publiceras den 26:e januari i samband med ett riksdagsevent.
Du kan ladda ned hela rapporten här.